Hypertyreos – överfunktion i sköldkörteln

Graves sjukdom är en autoimmun sjukdom som ofta orsakar hypertyreos. Symtomen skiljer sig åt beroende på ålder och kön, men vanligt förekommande är hjärtklappning, ökad puls, trötthet, svettningar och viktminskning. Här kan du läsa mer om sjukdomen och ta del av den senaste forskningen.

Graves sjukdom och hypertyreos 

Den vanligaste orsaken till hypertyreos är autoimmunitet – Graves sjukdom, också kallad Basedows sjukdom eller toxisk diffus autoimmun hypertyreos. En autoimmun sjukdom är när immunförsvaret inte fungerar som det ska och börjar angripa kroppens egna organ. Vid hypertyreos bildar immunsystemet antikroppar mot sköldkörteln (TRAk), som liksom TSH stimulerar sköldkörtelns TSH-receptorer vilket gör att för mycket hormon produceras. Sjukdomen är vanligare bland kvinnor. Ärftliga faktorer spelar in och det är vanligare att insjukna om man har en nära släkting som är drabbad.

Symtomen vid hypertyreos är många och kan skilja sig från person till person. Vanliga symtom är trötthet, hjärtklappning, viktminskning och värmeintolerans. Det är även väldigt vanligt med psykiska symtom som lättretlighet eller oro. När sjukdomen börjar kan den komma smygande och symtomen vara diffusa. Det gör att det kan vara svårt att skilja från vanlig stress.

Notera att en del symtom är likartade för hypertyreos och dess motsats hypotyreos.

• Svettningar och värmekänsla
• Trötthet och dålig sömn
• Menstruationsrubbningar
• Hjärtklappning, ökad puls, darrningar
• Lös mage, viktnedgång (även om man äter som vanligt)
• Nervositet, oro, depression och lätt för att gråta
• Irritation och ilska
• Muskelsvaghet
• Ögonproblem – oftalmopati vid Graves sjukdom. Ögonen kan kännas irriterade, vara röda och grusiga samt upplevas stirriga. Dubbelseende kan förekomma.
• Besök alltid läkare om du har symtom som kan tyda på att du har hypertyreos.

Kvarstående symtom efter hypertyreos

Det är inte ovanligt att ha kvarstående symtom även efter att hypertyreos behandlats och hormonvärdena är normala. Till exempel uppskattar forskare att upp till en tredjedel av alla kvinnor som haft Graves (en autoimmun form av hypertyreos och som också är den vanligaste) lider av symtom från hjärnan som problem med minnet, svårt att ”hålla många bollar i luften” och minskad förmåga att koncentrera sig.

Risk att utveckla hypotyreos 

I vissa fall kan immunreaktionen vid Graves medföra att sköldkörtelvävnaden förstörs så pass mycket att det istället blir en underfunktion, eller låga sköldkörtelvärden. Det är vanligt att efter att ha haft Graves gradvis gå över till att ha Hashimotos eller hypotyreos. Forskare menar att dessa diagnoser är två sidor av samma mynt, delvis är det samma antikroppar som kan uppmätas även om TRAK dominerar vid Graves och antikroppar mot tyreoperoxidas (TPO) och tyreoglobulin (TG) vid Hashimotos. Forskning visar att ungefär 20 procent av alla med Graves senare får hypotyreos. De patienter som opererar eller strålar bort sköldkörteln får också hypotyreos då deras kropp inte längre producerar något sköldkörtelhormon. 

Ökad risk för andra sjukdomar 

Det finns också en ökad risk för personer med Graves att få andra autoimmuna sjukdomar. Ungefär 10 procent av alla med Graves har också en annan autoimmun diagnos. Det finns de som hävdar att alla med Graves borde screenas för celiaki (glutenintolerans).

Även långt efter att man fått normala hormonvärden finns en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. En studie visade att 20 år efter operation av sköldkörteln på grund av hypertyreos, fanns en ökad risk för hypertension, kranskärlssjukdom och hjärtsvikt.

Hypertyreos diagnostiseras på ett liknande sätt som hypotyreos. Blodprov är viktiga, men även symtombilden.

Lågt TSH 

Patientens symtom och familjehistoria är mycket viktiga vid diagnos av hypertyreos. Läkare tittar också på blodprov av TSH och på sköldkörtelhormonerna fritt T3 och fritt T4. Överproduktion av sköldkörtelhormon leder till att hypofysen känner av att det finns för mycket hormon och producerar därmed mindre av TSH. Lågt TSH och högt fritt T4 och/eller fritt T3 bekräftar diagnosen.

Ett högt TSH kombinerat med högt fritt T3 och T4 kan antyda andra saker än hypertyreos – det kan t ex betyda sköldkörtelhormonresistens, tyreoglobulinbrist, att antikroppar gör att lab-proverna inte visar rätt, svår sjukdom (t ex influensa/lunginflammation) eller ha samband med jodintag.

TRak

Förhöjda halter av sköldkörtelantikropparna TRak i blodet kan visa på autoimmun hypertyreos (Graves sjukdom), men inte i alla fall.

Finnålspunktion

Finns det knölar i sköldkörteln gör man en finnålsundersökning, där man med en nål tar ut celler från sköldkörteln som man låter analysera (så kallat biopsi).

Vid behandling av hypertyreos försöker man på olika sätt hämma/förstöra sköldkörteln så att den inte kan producera för mycket hormon.

Det finns tre olika behandlingar:

• Läkemedelsbehandling med tyreostatika
• Behandling med radioaktivt jod
• Operation av delar eller hela sköldkörteln (tyreoidektomi)

Tyreostatika 

Tyreostatika kan man antingen ge i hög dos för att helt stänga av sköldkörteln och istället ge läkemedel med sköldkörtelhormon, eller i lägre dos för att försöka delvis stänga av sköldkörteln så att hormonnivåerna blir ”lagom”. En potentiell biverkning av tyreostatika är agranylocytos, vilket är en allvarlig sjukdom där man får för låga halter vita blodkroppar så att man blir överkänslig för infektion. Tar man tyreostatika och får feber, ont i halsen och sjukdomskänsla måste man sluta ta medicinen och gå och kontrollera halten vita blodkroppar hos läkaren. Ledvärk, utslag och leverpåverkan är andra potentiella biverkningar.

Ibland är det möjligt att efter ett tag sluta ta tyreostatika vid autoimmun hypertyreos, men risken för återfall med hypertyreos är hög. 2019 medicinerades 10 271 personer med tyreostatika i Sverige.

Radioaktivt jod

Behandling med radioaktiv jod förstör sköldkörteln. Effekten kommer gradvis. Ibland räcker inte en behandling utan man kan behöva två. Vid autoimmun hypertyreos ska man räkna med att behöva ta sköldkörtelhormon resten av livet efter radiojodbehandling eftersom man då istället får hypotyreos (underskott av sköldkörtelhormon). Vid toxisk knölstruma kan ibland bara knölarna förstöras av det radioaktiva jodet och resten av sköldkörteln kan återuppta funktionen.

Operation 

Operation vid hypertyreos betyder att hela eller delar av sköldkörteln opereras bort för att minska hormonproduktionen. Risker med operation är att man kan skada bisköldkörtlarna (som reglerar den viktiga kalcium-balansen i kroppen) eller att man kan bli hes om man skadar nerver i halsen.

Betablockerare

Ibland får man symtomlindrande behandling med betablockerare mot hjärtklappningen. Sådan behandling påverkar inte grundorsaken till de höjda hormonnivåerna.

Bli frisk från hypertyreos

Det går att bli friskförklarad från hypertyreos. Det är relativt vanligt för patienter med Graves. Under behandlingen med läkemedel kan nivåerna av TRAK minska och när man efter en tid tar bort medicineringen är det en viss andel som sedan inte får tillbaka symtomen. För andra kan nivåerna av antikroppar börja stiga igen även om de varit låga under behandling, det händer i cirka 40 procent av fallen. 56,5 procent av alla med Graves kan friskförklaras enligt en svensk studie (1).

Vissa menar att när läkemedlen får kroppen att komma tillbaka till normala sköldkörtelnivåer så lugnar sig immunsystemet igen. Andra anser att det är läkemedlen i sig som ges vid Graves som direkt påverkar immunförsvaret. Samtidigt är det värt att hålla i minnet att alla de faktorer som från början utlöste sjukdomen, antagligen även kan göra att du återfaller. Till exempel har låga D-vitaminnivåer har visat sig vara kopplat till att återfalla i Graves.

Selen kan vara till hjälp

En metaanalys (2) visar att patienter som fick tillskott med selen hade signifikant förbättrade värden (TRak, TSH, T4, T3) sex månader efter att de börjat med selentillskott. Vid nio månader hade effekten avtagit.

Sedan 2023 finns ett nationellt vårdprogram för hypertyreos. Syftet med programmet är att skapa en patientinriktad och jämlik vård över hela landet.

– Vi har skapat ett vårdprogram i framkant som även ska få vården att vara jämlik över hela landet. Syftet har varit att forma vården på ett annat sätt för att möta patienternas behov, beskriver Helena Nyström Filipsson.

Arbetet omfattar diagnoserna Graves sjukdom, knölstuma och toxiskt adenom. Flera specialiteter som endokrinolog, kirurg, strål-läkare, ögonläkare, sjuksköterska, distriktsläkare och psykolog finns representerade i gruppen som tagit fram programmet.

I programmet beskrivs bland annat riktlinjer för diagnos och behandling för vuxna, gravida, barn och dig med ögonsjukdom. Programmet omfattar även de långsiktiga konsekvenserna av hypertyreos, som hjärntrötthet.

Här berättar vårdprogrammets ordförande Helena Filipsson Nyström och patientrepresentant Christin Lundberg i en intervju om vad det innebär för dig.  

Webbinarium med Helena Filipsson Nyström och Christin Lundberg om nya vårdprogrammet.

Läs hela vårdprogrammet: Nationellt vårdprogram för hypertyreos