Frågor & svar om provtagning
Det är vanligt att ha många frågor och funderingar om prover kopplat till sköldkörtelsjukdom. I första hand bör du rådgöra med din läkare. Här nedan har vi samlat frågor & svar om provtagning och sköldkörtelsjukdom.
Frågor & svar om provtagning kring sköldkörtelsjukdom
Sköldkörtelsjukdomar kan ge många och ofta diffusa symtom. Därför är det viktigt att utesluta sköldkörtelsjukdom om du till exempel upplever något eller flera av följande:
- du känner dig ovanligt trött
- du känner dig frusen
- du känner dig nedstämd
- du känner dig orolig och/eller lättirriterad
- din mens har förändrats
- du har svårt att koncentrera dig
- du har svårt att minnas saker
- du har utan förklaring gått upp eller ner i vikt
- du har svårigheter att bli gravid
- du har låg eller hög puls
- din sköldkörtel är förstorad (så kallad struma)
- du har svårt att svälja eller känner en knöl på halsen.
Sköldkörtelprov kan diagnostisera sjukdomar som hypotyreos och hypertyreos.
Kontakta din vårdcentral om du mår dåligt utan att veta varför och berätta om dina symtom. Läkare är ofta frikostiga med att ta sköldkörtelprover även vid diffusa symtom som kan tyda på sköldkörtelsjukdom.
Det vanligaste sköldkörtelprovet är TSH (tyreoideastimulerande hormon) men många experter menar att det inte ger tillräckligt med information om hur din sköldkörtel fungerar. För att få en heltäckande bild bör det kompletteras med T4 och T3 som visar hur mycket hormon som faktiskt cirkulerar i blodet och är är viktiga för att tolka dina sköldkörtelprover. Särskilt T3 är intressant eftersom det är det aktiva hormonet. Det finns även antikroppar mot sköldkörteln som är intressanta att mäta: TPOAk, TgAk och TRAk.
För att få en heltäckande bild av sköldkörtelns funktion, bör du ta prov på TSH, T4 och T3. Utöver det kan det vara bra att komplettera med provtagning av antikroppar mot sköldkörteln. För att avgöra om orsaken till symtomen är en autoimmun sjukdom som drabbar sköldkörteln rekommenderas TPOAk vid misstanke om hypotyreos och TRAk vid misstanke om hypetyreos.
Sköldkörtelprover tas när det finns misstanke om att rubbning i sköldkörteln kan vara orsak till symtom du upplever. Proverna visar om du har för mycket eller för lite hormon och om du behöver ytterligare uppföljning eller behandling.
- Ett högt TSH kan tyda på hypotyreos, det vill säga underfunktion i sköldkörteln och för lite sköldkörtelhormoner.
- Ett lågt TSH kan istället tyda på hypertyreos, det vill säga överfunktion i sköldkörteln och för mycket sköldkörtelhormoner.
Om prover visar att TSH är förhöjt eller lågt behöver du oftast ta om provet. Då tar man samtidigt ytterligare prover för att bekräfta diagnosen.
Obs! Ett normalt TSH är inte ensamt tillräckligt för att kunna utesluta sköldkörtelsjukdom eftersom TSH kan påverkas av flera olika saker utöver nivåerna av sköldkörtelhormon (T4 och T3).
Visar dina provsvar att sköldkörteln inte fungerar som det ska är diagnosen enklare att göra. Men även om provsvaren är inom referensintervallet kan dina symtom bero på sköldkörteln. Du behöver hjälp av en läkare som är villig att reda ut om symtomen kan komma från en rubbning i sköldkörteln, eller hitta andra orsaker till att du inte mår bra.
Det är ingen ovanlig situation att din läkare tolkar sköldkörtelproverna som normala, trots att du har många symtom som stämmer överens med sköldkörteln. Det kan finnas flera orsaker till det och det är viktigt att du får en fortsatt uppföljning och kanske ett besök hos en annan läkare för ytterligare bedömning. Eftersom symtom från sköldkörteln kan överlappa med andra diagnoser är det även viktigt att utesluta att de inte har helt andra orsaker.
Exempel på andra tillstånd som kan ge liknande symtom är:
- järnbrist
- D-vitaminbrist
- B12-brist
- klimakteriet
- stress
- depression eller oro/ångest.
Många menar att vården behöver vara mycket mer generös med provtagning av sköldkörtelhormoner. Vilka prover som brukar tas varierar också från region till region och till och med mellan olika vårdcentraler. Det borde inte behövas att vi betalar privat för vår uppföljning av sköldkörteln. Samtidigt ser en del patienter det som sin enda möjlighet att få ta de prover de önskar.
“Det kändes naturligt. När det fanns en förening som kunde så mycket och som man kunde få hjälp av. Så det var lite mer så jag kände att det är klart man ska stödja en förening som arbetar för något som man tror på och tycker är viktigt.”
Gå med i Sköldkörtelförbundet du också! Se vad ett medlemskap kan ge dig och vad ditt stöd bidrar till »/Susanne, 56, medlem sedan 2017
TSH står för tyreoideastimulerande hormon och utsöndras från hypofysen i hjärnan för att stimulera sköldkörtelns hormonproduktion.
T4 (tyroxin) är hormonet som sköldkörteln främst bildar och det hormon som också finns i läkemedlen Levaxin och Euthyrox.
T3 (trijodtyronin) bildas från T4 i kroppens alla celler och är det aktiva hormonet. En mindre andel T3 bildas också direkt i sköldkörteln.
T3 påverkar kroppens ämnesomsättning och har även en viktig roll i bland annat benhälsa, hjärnhälsa och hjärt-kärlhälsa.
Varje laboratorium har sina referensvärden för vad som anses normalt och inte. Se efter vad som står i ditt provsvar. Ett normalt provsvar betyder dock inte att det är optimalt för just dig.
Referensvärdet bygger på provtagning på friska personer och är lagt så att 95 procent av dem hamnar innanför referensintervallet. Forskning har dock visat att värdena för en enskild person varierar mycket mindre än normalintervallet för populationen (1). Därför är ett testresultat inom laboratoriets referensgränser inte nödvändigtvis normalt för dig som individ. Referensintervallen kan variera beroende på vilken mätmetod laboratoriet använder.
Laboratorier har olika referensvärden beroende på vilken mätmetod de använder. Därför kan det vara svårt att jämföra blodprover som analyserats av olika labb.
Du behöver ta om prover regelbundet. Här är några situationer när du bör få provtagning:
- Du har symtom som du misstänker är kopplade till sköldkörteln.
- Du har gjort en förändring i medicinering och bör då alltid ta nya prover efter cirka 4 till 6 veckor.
- Även om du är nöjd med din behandling bör du ta prover en gång per år. Kom ihåg att du kan behöva be om provtagningen själv.
Läs mer om provtagning och uppföljning av din sköldkörtelsjukdom.
Det är en felaktig uppfattning som finns kvar att TSH ensamt räcker för att bedöma hur din sköldkörtel fungerar (2). Istället bör provtagning på TSH kompletteras med T4 och T3 för att få en mer heltäckande bild. Och utöver det är det viktigt att tänka på att värden inom referensintervallet inte är en garanti för att du mår bra. Fler prover kan behöva tas och dina önskemål bör tas hänsyn till.
De vanligaste typerna av sköldkörtelsjukdom är autoimmuna, det gäller både hypotyreos och hypertyreos. Därför är det bra att komplettera hormonprovtagningen med mätning av antikroppar, som är markörer för autoimmuna sjukdomar. På så sätt får du en mer specifik diagnos.
Symtomen vid näringsbrist kan vara liknande de vid sköldkörtelsjukdom. Det gäller särskilt järnbrist, D-vitaminbrist och B12-brist. Det är också relativt vanligt att ha brist på dessa näringsämnen vid sköldkörtelsjukdom.
Förutom blodprov är några vanliga undersökningar:
- Ultraljud: Används för att bedöma storlek, struktur och eventuella knölar i sköldkörteln.
- Scintigrafi: Visar sköldkörtelns funktion och upptag av radioaktivt jod.
- Finnålsbiopsi: Provtagning med en tunn nål för analys av knölar.
- CT/MR: Tar bild på sköldkörteln och omgivande strukturer.
- PET-CT: Kombinerar PET och CT för att upptäcka områden med cancer.
”Om jag fick drömma, då skulle jag önska att någon såg helheten istället för att man får gå till olika ställen och själv försöka lägga pusslet. Det skulle vara fantastiskt om det fanns någonstans dit vi som har problem med sköldkörteln kunde gå, där man verkligen kollade igenom allting. Jag tror att många hade kunnat må bättre om man såg helheten.”
Gå med i Sköldkörtelförbundet du också! Se vad ett medlemskap kan ge dig och vad ditt stöd bidrar till »/Carro, 47, medlem sedan 2018
Flera saker kan påverka ditt provresultat. Därför är det bra om du gör likadant vid varje provtagning. Det vill säga att du tar provet vid ungefär samma tid på dagen och att du väljer om du tar proverna fastande eller inte. En vanlig rekommendation är att ta proverna på morgonen, cirka 24 timmar efter senaste dos Levaxin (om du tar din medicin på morgonen).
Tidpunkt. Du kan ta sköldkörtelprov när som helst på dygnet men tidpunkten kan påverka resultatet. TSH är högre på morgonen och sjunker under dagen (3).
Mat. Om du äter frukost eller är fastande före provtagning kan i viss mån påverka dina värden (4). Bestäm dig därför för om du ska ha som rutin att äta frukost före provtagning eller inte, och följ sedan denna rutin.
Tillskott. Biotin kan ge falskt lågt TSH och falskt förhöjda värden av T4 och T3. Därför bör du avstå från tillskott med biotin 48 timmar innan provtagning.
Medicin. Om du tar sköldkörtelmedicin, som Levaxin eller Euthyrox, rekommenderar de flesta laboratorierna att du tar dagens medicindos efter provtagningen.
Dina stressnivåer kan påverka sköldkörtelhormoner på kort och lång sikt. Mental och fysisk stress, sömnbrist och extrem kost kan alla förändra dina sköldkörtelvärden. På kort sikt kan till exempel en natts dålig sömn leda till att du få högre TSH på ditt provsvar. Stressar du under lång tid kan nivåerna av T4 och T3 minska. Dessutom kanske inte T4 omvandlas till T3 som det ska (5).
Din sköldkörtel är känslig för brist på energi och näring. Det betyder att om du äter för lite mat, särskilt kolhydrater, eller äter mat som inte innehåller så mycket vitaminer och mineraler kan du få lägre nivåer av sköldkörtelhormon (6, 7).
Infektioner kan förändra dina sköldkörtelvärden och är därför viktigt att ta med i beräkningen vid tolkning av provsvar. Man har exempelvis sett att efter måttlig till svår infektion med coronavirus är det inte ovanligt att få lågt TSH med eller utan lägre T3 (8).
Svår infektion där du hamnar på sjukhus kan ha en stor påverkan på sköldkörtelhormoner och främst ge lägre T3 (9).
Infektion i sköldkörteln av virus, som kallas viral tyreoidit, kan under några månader ge förändrade sköldkörtelvärden som syns i provsvar.
Nivåerna av sköldkörtelhormon kan förändras med årstiderna (10). Till exempel stiger TSH naturligt något under kallare månader och sjunker tillbaka under de varmare månaderna. Vissa läkare justerar för dessa säsongsvariationer men det är ovanligt.
Svaret brukar komma till din läkare inom några dagar. Ofta kan du ta del av dina provresultat om du loggar in på 1177.se.
Din läkare hör av sig till dig för att diskutera hur ni går vidare med avvikande sköldkörtelvärden.
“Det kändes naturligt. När det fanns en förening som kunde så mycket och som man kunde få hjälp av. Så det var lite mer så jag kände att det är klart man ska stödja en förening som arbetar för något som man tror på och tycker är viktigt.”
Gå med i Sköldkörtelförbundet du också! Se vad ett medlemskap kan ge dig och vad ditt stöd bidrar till »/Susanne, 56, medlem sedan 2017
Du bör få ta prov på TSH, men det säger inte allt och även T4 och T3 är viktiga prover att ta. Utöver det rekommenderar man prov på antikroppen TRAk som bekräftar diagnosen Graves sjukdom.
Diagnosen hypertyreos baseras främst på dina provsvar. TSH ska vara lågt, under 0,1 mIU/L. T4 och T3 ligger istället högt. Du kan ha olika orsaker till din hypertyreos och får baserat på läkarens bedömning genomgå fler undersökningar för att ställa den exakta diagnosen.
Om TSH är lågt tar man om provet och kompletterar med fritt T4 och TR-antikroppar (TRAk):
- Om fritt T4 ligger inom referensintervallet för friska personer så har du så kallad subklinisk (eller mild) hypertyreos.
- Om fritt T4 ligger över referensintervallet för friska personer så har du så kallad overt (eller manifest) hypetyreos.
- Positiva TRAk bekräftar att du har autoimmun hypetyreos (Graves sjukdom).
Subklinisk hypertyreos är en mildare form av hypertyreos där TSH är lågt men T4 och T3 är normala. Du kan ha symtom eller vara symtomfri. Orsakerna kan vara flera, som till exempel att du har en infektion i sköldkörteln. Ett lågt TSH kan också, men behöver inte alltid, vara ett tecken på att du behandlas med för mycket sköldkörtelhormon. Det kan också vara så att du är i början av att insjukna i hypertyreos. Därför är det alltid viktigt att följa upp en subklinisk hypertyreos.
Subklinisk hypotyreos behöver inte alltid behandlas direkt utan kan istället övervakas. Du och din läkare bestämmer om du behöver behandling beroende på:
- vad som är orsaken
- om du har symtom
- din ålder
- om du har andra tillstånd som kan förvärras av hypertyreos, till exempel benskörhet eller hjärt-kärlsjukdom.
Patienter bör enligt nationella vårdprogrammet för hypertyreos få vård inom 2 veckor, upp till 4 veckor för toxisk knölstruma och toxiskt adenom.
Är du mycket påverkad av din hypertyreos, eller har svåra symtom från ögonen behöver du få vård inom 1 vecka av endokrinolog och ögonspecialist.
Om du har konstaterad hypertyreos ska det alltid behandlas. Däremot kan det finnas tillfällen då din läkare är mer tveksam till att sätta in behandling. Till exempel om proverna visar att du har så kallad subklinisk hypertyreos. Dina värden följs då upp regelbundet. Det är viktigt att du har en dialog med din läkare om behandling och uppföljning.
Vill du ha stöd och råd av andra i samma situation? Bli medlem i Sköldkörtelförbundet.
För att säga att du har hypertyreos räcker det inte med ett enkelt blodprov. Andra orsaker till dina symtom med liknande uttryck, som klimakteriet, psykisk ohälsa, post-covid eller näringsbrist, bör uteslutas. Det är viktigt att du får regelbunden uppföljning av din sköldkörtel och blir behandlad av en läkare som är både lyhörd och engagerad. Dina unika värden, som avgör hur du mår, kanske inte alltid matchar referensintervallet, vilket gör individanpassad vård betydelsefull.
Vill du ha stöd i att må så bra som möjligt? Bli medlem i Sköldkörtelförbundet.
“Det kändes naturligt. När det fanns en förening som kunde så mycket och som man kunde få hjälp av. Så det var lite mer så jag kände att det är klart man ska stödja en förening som arbetar för något som man tror på och tycker är viktigt.”
Gå med i Sköldkörtelförbundet du också! Se vad ett medlemskap kan ge dig och vad ditt stöd bidrar till »/Susanne, 56, medlem sedan 2017
I första hand tar man prov på TSH och fritt T4 för att ställa diagnosen hypotyreos. Utöver det rekommenderar man prov på antikroppen TPOAk som bekräftar diagnosen Hashimotos sjukdom.
Eftersom symtom vid hypotyreos ofta är ospecifika bekräftas diagnosen med hjälp av blodprover. I första hand behöver du ta dessa två prover:
- TSH (tyreoideastimulerande hormon) är ett hormon från hypofysen som känner av nivåerna av sköldkortelhormon i blodet.
- Fritt T4 (tyroxin) är det hormon som sköldkörteln främst producerar. Det är också det hormon som sjunker först om du drabbas av hypotyreos.
Om TSH är förhöjt tar man om proverna och kompletterar med TPO-antikroppar (TPOAk). Är TSH fortfarande förhöjt kan diagnosen fastställas:
- Om fritt T4 ligger inom referensintervallet för friska personer så har du så kallad subklinisk (eller mild) hyportyreos.
- Om fritt T4 ligger under referensintervallet för friska personer så har du så kallad overt (eller manifest) hypetyreos.
- Positiva TPOAk bekräftar att du har autoimmun hypotyreos (Hashimotos sjukdom).
Overt hypotyreos ska alltid behandlas med sköldkörtelhormon. Subklinisk hypotyreos behöver inte alltid behandlas, utan ofta kan man avvakta och ta nya prover efter en tid. Din läkare gör en bedömning av vad som gäller i ditt fall och hur du ska följas upp om du inte får behandling.
Om ditt TSH ligger över referensgränsen, men dina värden av T4 och T3 är normala, har du subklinisk hypotyreos. Du kan ha symtom eller vara symtomfri. Subklinisk hypotyreos kan ha många olika orsaker och ibland leder det till att även dina nivåer av T4 och T3 försämras efter en tid. Andra gånger är höjningen av TSH tillfällig, som vid inflammation i sköldkörteln eller annan sjukdom i kroppen.
Subklinisk hypotyreos behöver inte alltid behandlas eftersom det är vanligt att värdena normaliseras av sig självt. Därför kan man ofta avvakta och ta nya prover efter en tid. Din läkare gör en bedömning av vad som gäller i ditt fall och hur du ska följas upp om du inte får behandling.
Om du har konstaterad overt hypotyreos ska det alltid behandlas. Däremot kan det finnas tillfällen då din läkare är mer tveksam till att sätta in behandling. Till exempel om proverna visar att du har så kallad subklinisk hypotyreos. Då görs en individuell bedömning där man bland annat tar hänsyn till din ålder, riskfaktorer och symtombild.
Om man väljer att avvakta med behandling kan man istället följa sköldkörtelvärdena med regelbunden provtagning, förslagsvis var 6:e till 12:e månad (11). Det är särskilt viktigt med uppföljning om du har TPO-antikroppar eftersom det ökar risken för att sköldkörtelfunktionen försämras efter en tid. Därför är det viktigt att du har en dialog med din läkare om behandling och uppföljning.
Bli medlem i Sköldkörtelförbundet och få stöd och råd av andra i samma situation.
Det är ingen ovanlig situation att din läkare tolkar sköldkörtelproverna som normala, trots att du har många symtom på hypotyreos. Det kan finnas flera orsaker till det och det är viktigt att du får en fortsatt uppföljning och kanske ett besök hos en annan läkare för ytterligare bedömning. Eftersom symtom från sköldkörteln kan överlappa med andra diagnoser är det även viktigt att utesluta att de inte har helt andra orsaker.
Exempel på andra tillstånd som kan ge liknande symtom är:
- järnbrist
- D-vitaminbrist
- B12-brist
- klimakteriet
- stress
- depression eller oro/ångest.
”Jag tror att vi blir starkare som patientgrupp. Om alla vi som är sköldkörtelsjuka är med i förbundet så kommer det kanske finnas resurser att visa att den här sjukdomen är jobbig och många lider av den. Att det uppmärksammas. Så att det kan bli mer forskning för att vi ska må bättre.”
Gå med i Sköldkörtelförbundet du också! Se vad ett medlemskap kan ge dig och vad ditt stöd bidrar till »/Carro, 47, medlem sedan 2018
Om du påbörjar behandling med Levaxin/Euthyrox, eller ändrar din läkemedelsdos, tar det minst 4 till 6 veckor innan hormonnivåerna stabiliseras.
När du behandlas med sköldkörtelhormon, till exempel Levaxin eller Euthyrox, bör du följas upp med provtagning en gång per år även om du mår bra. Utöver provtagning bör du undersökas av läkare varje till vartannat år.
Har du symtom som du misstänker är kopplade till sköldkörteln ska du inte vänta utan kontakta din läkare för en extra uppföljning så snart som möjligt.
Kom ihåg att alltid diskutera dina provsvar med din läkare, eftersom det viktigaste målet med behandlingen är att du ska vara symtomfri och att du inte ska ta vare sig för mycket eller för lite hormon.
Acceptera inte att din läkare ändrar din dos baserat på enbart dina provsvar utan att först ha pratat med dig om hur du mår. Vid förändring i behandling bör alltid nya prover tas efter 4 till 6 veckor.
Läs mer om uppföljning av behandling i Sköldkörtelförbundets rapport (pdf).
Om du tar Levaxin/Euthyrox och är, eller planerar att bli gravid, är det extra viktigt att ta regelbundna sköldkörtelprover. Det är en fördel om din behandling är välreglerad inför graviditeten, eftersom tillräckliga nivåer av sköldkörtelhormon (särskilt T4) är viktigt för att fostret ska utvecklas normalt.
Så snart du vet att du är gravid rekommenderas att du själv höjer Levaxin med två extra dygnsdoser i veckan. Om du till exempel tar 100 mikrogram Levaxin varje dag ska du höja dosen med 200 mikrogram i veckan, vilket motsvarar ca 25 mikrogram extra per dag.
Kontakta MVC så snart som möjligt för råd om vidare provtagning. Enligt nationella rekommendationer bör du följas med provtagning av TSH och fritt T4 var 4-6 vecka minst till och med graviditetsvecka 25.
I Sverige screenas i dag, enligt nationell rekommendation, alla gravida med sköldkörtelprover (TSH och fritt T4) i början av graviditeten för att upptäcka och behandla eventuell okänd sköldkörtelsjukdom.
Läs mer om rekommendationer vid graviditet och sköldkörtelsjukdom hos SFOG (pdf).
Målet med Levaxinbehandling är att du ska vara symtomfri och att dina hormonnivåer (T4, T3 och TSH) återställs till det som är optimalt för dig.
Ett generellt behandlingsmål, som ofta anges i riktlinjer för behandling, är ett TSH inom referensintervallet för friska obehandlade personer.
Många patienter uppger att de mår bra när TSH ligger i nedre halvan av referensintervallet (<1-2 mIE/L). Ibland kan TSH till och med behöva ligga strax under nedre referensvärdet för att nå symtomfrihet.
Vilket TSH-värde just du mår bra på går inte att veta i förväg eftersom det är individuellt.
För att återställa nivåerna av T3 och uppnå symtomfrihet, kan enligt forskningsstudier dosen behöva ökas så att TSH hamnar strax under nedre referensvärdet (12). Ett annat alternativ är kombinationsbehandling med T3.
Flera experter har, baserat på senare års forskning, börjat ifrågasätta om TSH är det lämpligaste testet för att diagnostisera och följa upp behandlingen av hypotyreos (13, 14).
Det är vanligt att TSH blir lågt om du behandlas med T3 (kombinationsbehandling T4+T3 eller NDT). Det beror bland annat på att det blir en tillfällig T3-topp i blodet efter att tabletten tagits upp i tarmen. Genom att dela upp T3-dosen på två eller tre tillfällen under dagen får du en jämnare koncentration i blodet och en mindre påverkan på TSH-värdet.
Din läkare säger så i all välmening då läkare många gånger har fått höra/läsa att det finns risk för benskörhet/frakturer och hjärtproblem vid ett lågt TSH. En stor studie visar dock att det inte alltid stämmer, här finns mer information att skriva ut och visa för din läkare vid nästa besök.
Ett lågt TSH vid behandling behöver inte vara ett problem så länge T4- och/eller T3-nivåerna inte är för höga och patienten inte visar några symtom eller tecken på att vara överbehandlad.
”Det jag uppskattar mest med Sköldkörtelförbundet är att det känns som att de tar det på allvar, och det kändes som att det var första gången. Det känns som att de vet vad de pratar om och att de inte förminskar det på något sätt.”
Gå med i Sköldkörtelförbundet du också! Se vad ett medlemskap kan ge dig och vad ditt stöd bidrar till »/Emma, 27, medlem sedan 2019
Sjukdomen är i de flesta fall övergående, men den räknas som kronisk när den kvarstår 12 månader efter operationen.
Diagnosen ställs utifrån följande kriterier:
- Låga kalciumnivåer (hypokalcemi) och samtidigt oupptäckbara, låga eller ”olämpligt normala” nivåer av paratyreoideahormon (PTH) i blodprov.
Fler tecken som stödjer diagnosen är:
- Förhöjt fosfat i blodet.
- Låga nivåer av D-vitamin i blodet .
- Förhöjd kalciumutsöndring i urinen.
Varianter av kronisk hypoparatyreoidism inkluderar:
- Paratyreoidea-insufficiens (låga PTH-nivåer, förhöjda fosfatnivåer och samtidigt normala eller bara något reducerade kalcium-nivåer i blodet).
och
- Relativ paratyreoidea-insufficiens (normala PTH-nivåer men otillräckligt för att hålla serumfosfat och/eller kalcium inom normala nivåer).
Som patient med hypoparatyreoidism är det viktigt att du regelbundet lämnar prover för att säkerställa att dina mineraler är i balans. Om du är stabil i din mediciner bör du lämna följande prover:
- Var 3–12 månad: Serum kreatinin, estimated glomerular filtraion rate (eGFR), kalcium (joniserad eller albuminjusterad), magnesium, fosfat.
- Var 6–12 månad: D-vitamin.
- Var 6–24 månad: 24-timmars urininsamling för att mäta utsöndring av kreatinin och kalcium.
Dessutom rekommenderas följande:
- För dig som inte är stabil bör kalcium och fosfat mätas efter behov.
- En baslinjebedömning med njuravbildning bör göras för att kontrollera förekomst av njurförkalkning eller njurstenar.
- Serumkalcium (joniserat eller albuminkorrigerat) bör övervakas inom några dagar efter förändringar i medicineringen.
Behandlingen består av kalciumtillskott och aktiva vitamin D-analoger (kalcitriol eller alfacalcidol), som är ett hormon, tillsammans med en kalciumrik kost. Behandlingen titreras för att höja kalcium i blodet till den nedre halvan av eller något under referensintervallet.
Målet är att du ska vara fri från symtom, men behandlingen har flera begränsningar.
Målet med dagens behandling är att höja kalcium till normala nivåer. Men det är många gånger inte tillräckligt för att lindra symtom och skydda njurarna och andra organ i kroppen.
Symtomen vid hypoparatyreoidism är överlappande med hypotyreos och det kan vara svårt att veta vad som är vad. Ta hjälp av en intresserad och lyhörd läkare för att utreda vad dina symtom beror på. Du måste också ha i åtanke att dina symtom kan ha en helt annan orsak än hypotyreos eller hypoparatyreoidism.
”Jag sökte runt innan jag blev medlem. Och att den var så seriös gjorde att jag ville bli medlem. För det kändes som ett seriöst förbund. Inte ett skitsnackarförbund, utan det här var kunskap och de ville verkligen att det ska vara lika för alla. Inte bara de som skriker högst. Och inte bara de som har mest pengar.”
Gå med i Sköldkörtelförbundet du också! Se vad ett medlemskap kan ge dig och vad ditt stöd bidrar till »/Susanne, 56, medlem sedan 2017
Myt: Om TSH-värdet är inom referensintervallet är sköldkörtelfunktionen alltid normal.
Fakta: TSH är hjärnans styrhormon för sköldkörtelns produktion av hormoner. T4 och T3 är sköldkörtelhormonerna och visar hur mycket hormon som faktiskt cirkulerar i blodet. Särskilt T3 är viktigt att kolla upp eftersom det är det aktiva hormonet.
Obs! Ett normalt TSH är inte ensamt tillräckligt för att kunna utesluta sköldkörtelsjukdom, eftersom TSH kan påverkas av flera olika saker utöver nivåerna av sköldkörtelhormon (T4 och T3).
Myt: Ett högt TSH är det viktigaste tecknet på hypotyreos.
Fakta: Du kan ha hypotyreos med normala eller även låga TSH-värden. Ligger problemet i hypofysen, den körtel i hjärnan som styr sköldkörteln, kanske du har normala TSH-värden men inte tillräckligt av T4 och T3.
Myt: Om sköldkörtelproverna är normala men du fortfarande har symtom, beror symtomen inte på sköldkörteln.
Fakta: Det är tvärtom vanligt att ha symtom från sköldkörtelsjukdom trots normala provresultat. Symtomen bör inte ignoreras utan det är viktigt att utforska andra behandlingsalternativ. Förstås bör även andra möjliga orsaker till symtomen uteslutas.
Myt: Lågt TSH är det enda tecknet på hypertyreos.
Fakta: Lågt TSH förekommer ofta vid hypertyreos men det händer också att TSH är normalt men T3 och T4 är förhöjda. Detta kan ändå innebära hypertyreos.
”Jag blev medlem för att förbundet började driva frågan om individanpassad vård. Man läser om så många som inte får hjälp för att läkare verkar gå efter någon mall och stirra sig blinda på provresultatet. Jag vill att läkare ska se till personens faktiska mående, för det handlar om att få ett fullvärdigt liv.”
Gå med i Sköldkörtelförbundet du också! Se vad ett medlemskap kan ge dig och vad ditt stöd bidrar till »/Ulrika, 56, medlem sedan 2019
Du har rätt att känna dig nöjd med din vård. Är du inte det kan du prova följande:
- Diskutera med din läkare om det finns fler prover eller undersökningar som kan ge ledtrådar, såsom att göra ett ultraljud, mäta T3 eller antikroppar (vanligen TPO och/eller TRAK).
- Sök en annan läkares åsikt. Besök en annan läkare för att få en oberoende bedömning av dina provresultat och symtom. Endokrinologer är specialister på hormonella sjukdomar. De kan ha mer erfarenhet och kunskap om komplexa sköldkörtelproblem, men det kan samtidigt vara svårt att få en remiss dit.
- Dokumentera dina symtom och dina provtagningar. Skriv en enkel dagbok som hjälper dig att minnas hur symtomen utvecklats och hur proverna legat. Visa den också för din läkare.
- Begär regelbundna uppföljningar. Sköldkörtelns funktion förändras över tid, så det är viktigt att följa upp regelbundet för att se förändringar i dina hormonvärden och vid behov justera behandlingen.
- Läs på. Ta reda på mer från källor som 1177 Vårdguiden, Sköldkörtelförbundet, och medicinska tidskrifter. Det kan hjälpa dig att bättre förstå din situation och ställa informerade frågor
- Kontakta patientnämnden för att få veta mer om dina rättigheter.
Gå med i Sköldkörtelförbundet för att få råd och stöd av andra i samma situation om hur du kan få ett friskare liv.
“Det var något som också var en stor grej för mig i början. Att jag var inte konstig i huvudet. Jag hade ingen depression eller någonting, utan jag var sjuk. Och jag var inte ensam. Det är viktigt att man känner att man inte är ensam tycker jag. Att man kan träffa och prata med andra i liknande situation.”
Gå med i Sköldkörtelförbundet du också! Se vad ett medlemskap kan ge dig och vad ditt stöd bidrar till »/Susanne, 56, medlem sedan 2017
- Andersen et al. Narrow Individual Variations in Serum T4 and T3 in Normal Subjects: A Clue to the Understanding of Subclinical Thyroid Disease. J Clin Endocrinol Metab. 2002.
- Ling C et al. Does TSH Reliably Detect Hypothyroid Patients? Ann Thyroid Res. 2018.
- Russell W et al. Free Triiodothyronine Has a Distinct Circadian Rhythm That Is Delayed but Parallels Thyrotropin Levels. J Clin Endocrinol Metab. 2008.
- Nair R et al. Does fasting or postprandial state affect thyroid function testing? Indian J Endocrinol Metab. 2014.
- Hong H, Lee J. Thyroid-Stimulating Hormone as a Biomarker for Stress After Thyroid Surgery: A Prospective Cohort Study. Med Sci Monit. Nov 2022.
- Wadden TA et al. Effects of a very low calorie diet on weight, thyroid hormones and mood. Int J Obes. 1990.
- Duntas LH. Nutrition and thyroid disease. Curr Opin Endocrinol Diabetes Obes. 2023.
- Rossetti CL et al. COVID-19 and thyroid function: What do we know so far? Front Endocrinol (Lausanne). 2022.
- Peeters RP, Boelen A. Non-Thyroidal Illness (NTI). Oxford Textbook of Endocrinology and Diabetes (3 edn).
- Fu J et al. Seasonal Changes of Thyroid Function Parameters in Women of Reproductive Age. Front Endocrinol (Lausanne). 2021.
- Pearce SHS et al. 2013 ETA Guidelines: Management of Subclinical Hypothyroidism. Eur Thyr J. 2013.
- Taylor PN et al. Hypothyroidism. The Lancet. 2024.
- Sheikh S et al. TSH Should not be used as a Single Marker of Thyroid Function. Annals of Thyroid Research. 2018.
- Fitzgerald SP, Falhammar H. Redefinition of Successful Treatment of Patients With Hypothyroidism. Is TSH the Best Biomarker of Euthyroidism? Front Endocrinol (Lausanne). 2022.
”Tack vare förbundet visste jag vad jag skulle säga när jag kom till läkaren. Vilken fakta jag skulle lägga fram, vad som var sanning och hur jag skulle uttrycka mig. Och att det är bra att ha med sig någon. Jag tog med mig min syster. För bara det gjorde att jag blev tryggare och starkare.”
Gå med i Sköldkörtelförbundet du också! Se vad ett medlemskap kan ge dig och vad ditt stöd bidrar till »/Susanne, 56, medlem sedan 2017